Bestämmelser för huvudmannahalsbandet I släktens ägo finns ett åttaradigt pärlhalsband. Det har skänkts under oklara omständigheter. Släktens huvudman har av tradition innehaft dispositionsrätten över halsbandet. Från och med 1994 har huvudmannen tills vidare delegerat denna rätt till Ribbingska släktföreningen.Släktföreningens styrelse har beslutat om följande bestämmelser för förvaring och nyttjande, 1. Halsbandet förvaras på betryggande sätt

Bild från släktmötet på Riddarhuset den 4 maj 2024.

Kära fränka och frände!Hjärtligt välkommen till årsmöte och släktfest lördag 4 maj 2024.Ätten Ribbing fyller i år 729 år, räknat från det gåvobrev daterat 1295 som ligger i Danmarks riksarkiv.Vi ber att du samlar ihop din familjs alla mailadresser – uppdaterade – och sänder till oss i styrelsen@ribbing.se

bild från släktmiddag 1935 på Anglais festvåning

Lantmarskalken Per Ribbing anses vara den mest betydande av grundarna till den författning som bestämde hur Sverige skulle styras under frihetstiden, d.v.s. större delen av 1700-talet. Grundarna kallades 1719-års män eller ”riksfäderna” (enl Elgenstierna). Adeln beslöt 1756 att sätta upp den byst som nu finns i Lantmarskalkrummet, men det blev inte gjort förrän 1809.Per Ribbing,

De gårdar som numera utgör fideikommisset Broxvik i Östergötland, benämndes en tid under 1600-talet Ribbingstorp. Enligt Sverige III, s. 321 finns vid ”Ribbingsön” i Torrskogs socken av Vedbo härad i Älvsborgs län ett röse. Anledningen till dessa två namn har jag ej funnit. Arvid 1995.

I Amnehärads socken av Vadsbro härad, Skaraborgs län. Ligger vid Gullspångsälven, där på 1820-talet Ribbingsfors (numera Gullspångs) järnbruk anlades. Gården omfattar 712 hektar,varav 157 åker. Huvudbyggnaden ar av trä i två våningar med två flyglar, alla med tak av skiffer. Gården tillhörde i början 1600-talet riksrådet Bo Ribbing, död 1640. Platsen ligger några mil norr

Ligger i Skogs-Tibble socken vid gränsen mellan Uppland och Västmanland. Upplysningarom gården kan erhållas bl.a. i en av E. Alfred Jansson år 1933 utgiven skrift “Ribbingebäck”.Gården är tydligen rätt stor då den i jordaböckerna upptas till 2½ mantal. Den hette tidigareBred. År 1606 gifte sig Erik Ribbing (en av Sigismunds anhängare) med riksrådet JohanBååts dotterdotter,

En sorts fideikommiss om 1394 hektar, varav 71 åker. Huvudbyggnaden av trä i två våningar,tidigare med torn, är belägen vid sjön Sommen. Gården hette på 1300-talet Vi. Kom senaretill Forstenasläkten. En dam av denna släkt, som hette Anna, gifte sig med kammarjunkareErik Pederson Ribbing, död 1623, efter vilken gården fick sitt namn. Senare övergick gårdentill

I Södra Härene socken av Älvsborgs län, 12 km öster om Herrljunga vid älven Nossan. Säteriom 1½ mantal, som bildats i början av 1600-talet av Erik P:son Ribbing. Bestoddessförinnan av två gårdar, benämnda Toketorp. På gården finns en bautasten.